På plats!

Ja, då var vi på plats. Den sista tiden har varit minst sagt hysterisk med massor att försöka få klart både privat och på jobbet. Det finns fortfarande lite problem och småstrul därhemma som måste lösas, men var skönt att till sist få sätta sig på planet och inte kunna göra något annat än att konstatera att nu är det som det är.

På denna blogg kommer jag att berätta lite om hur det går för oss. Jag kommer att skriva om livet som medföljande, om att vara hemmapappa utomlands, om staden, maten, döttrarnas upplevelser i skolan och människor och platser vi möter och besöker

Och varför heter bloggen Invandrarpappan? Jo, för att det är precis det jag ska vara. Nu är bara frågan vilken sorts invandrarpappa jag skall bli - Välmående och integrerad medlem i samhället, eller en bitter figur som står på balkongen och svär över att han inte får in svt24? Kommer jag vara frustrerad över att döttrarna får nya värderingar och lär sig ett språk han inte förstår? Kommer jag känna mig meningslös när jag inte har ett jobb att gå till?

Följ med här så får ni svaret:-)

Några reflektioner än så länge:

Det är vänstertrafik även på köksluckorna.

Det står Ex-Ghurkas i entrén. De ser både snälla och livsfarliga ut.

Mataffären är full av varor jag är för feg för att köpa. Bilder kommer!

Och - inredninigen i klubbhuset på området är inte minimalistisk:

Nu ska jag försöka få med tjejerna till Disneyland. De tjurar och vill hellre till Toys R' us.

Vad är det med dagens ungdom?

/F